"Bara små simpla ting som gör livet något värt.
Det är väll ändå inte för mycket begärt?"

Jag tror på peter lemarcs citat.
Häromdagen såg jag vänner avsnittet då de hävdar att det finns ingen god gärning så länge du själv mår bra av det.

För visst är det så, vi anser att vi gör en god gärning och håller upp dörren för ngn men egentligen så visst mår vi lite bättre av det själva?

Jag gör det.
Jag höll upp dörren mot en gubbe och log mot honom.
då blev han så glad och höll ett litet tal om att de är så trevligt med ungdommar som ler tillbaka.
och det fick mig att känna mig bättre, skulle inte ni känna så?

De simpla tingen, de kan handla om att bara le mot någon.
det är så mkt mer än ett leende. de är sånna simpla ting som gör livet ngt värt.
 att själv få känna sig bra och att andra får känna sig uppskattade.
Kan man göra en godgärning utan att själv må bra av det?

och är det då en god gärning?