En natt hade en man en dröm om att han
vandrade längs med stranden med Gud.
Över himlen blixtrade det scener från hans liv..
Vid varje scen, märkte han två par av fotsteg
i sanden. Ett par tillhörde honom,
det andra tillhörde Gud.

När den sista scenen av hans liv blixtrade framför honom,
tittade han tillbaka på fotstegen i sanden-
Han såg att många gånger längs vägen av hans
liv så var där endast ett par av fotsteg,
och det skedde vid de allra mörkaste
och svåraste stunderna i hans liv...

Detta bekymrade honom och han frågade
Gud om det. "Gud, du sa att när jag väl bestämt
mig för att föja dig, då skulle du vandra med mig hela vägen.
Men under de mörkaste och jobbigaste stunderna i mitt liv,
då finns det bara ett par med fotsteg.
Jag förstår inte, varför övergav du mig när jag behövde dig mest?"

Gud svarade. "Mitt kära, kära barn.
Jag älskar dig och jag skulle aldrig lämna dig. Under
dina svåraste och hårdaste stunder, när du ser bara ett par med fotsteg,
Då bar jag dig."